Politikernas prioriteringar börjar blir synliga - hur väl stämmer de med dina?

Den nya majoriteten och oppositionen i Strömstad vill fortsätta nedskärningarna i kommunens kärnverksamheter. Här är hur "budgetberedningen" resonerade den 10 april, det vill säga 

Kent Hansson (S), ordförande
Mats Granberg (S), 1:e vice ordförande
Lars Tysklind (L), 2:e vice ordförande
Mikael Cederbratt (M)

Dessa ledamöter är de som har mest makt över hur prioriteringarna görs i kommunen. Men de är inte ensamma, de har ofta sina partier bakom sig. Därför kan man kontakta deras partier också för att säga sin mening om vad kommunen bör prioritera.

Vill man påverka hur prioriteringarna på vård, skola, omsorg och investeringar i färjeläger, amorteringar på lån mm ska göras så är det rätt tid nu.

Alla politiska partier i Strömstad har Facebooksidor, men det är lite olika hur öppna sidorna är för kommunikation.

Här är kontaktuppgifter till politiker med ansvarsuppdrag i kommunen.

Tryck på bilden så blir den större

Här är politikernas årsplan för beslut om ekonomiska prioriteringar:

Tryck på bilden så blir den större

Så här funderar tjänstemän om nedskärningar på skola/förskola

Alla partier var eniga om att godta nedskärningar i skola och förskola i årets budget 2019. Men de har haft svårt att välja vad de ska skära ned, eftersom sparkravet är stort och verksamheten redan på flera håll är underbemannad och i behov av resurser för att kunna behålla och rekrytera kompetens.

Inför budgetarbetet i höstas gjorde tjänstemännen en konsekvensbeskrivning som visade tänkta effekter av olika nedskärningar. Den var mycket kortfattad med ett par meningars fundering på varje post. Nu har tjänstemännen på utbildningsförvaltningen tagit nya tag och gjort en uppdaterad version.

Detta är tänkt som underlag för politikerna i Barn- och utbildningsnämnden för att visa olika effekter beroende på vad man skär ned. Nästa möte i nämnden är 11 april.

Frågan är om man inom partierna och kommunstyrelsen är villiga att göra ett omtag och se över konsekvenserna att skära ned på andra håll i kommunen, eller att slopa nedskärningarna helt som är tänkta för dessa två nämnder 2019. De möjligheterna är hittills inte konsekvensutredda.

Tryck på bilden så blir den större

 Vi har tidigare jämfört personaltäthet i skolverksamheterna mellan läsåret 2013/14 och 2017/18. Det är i princip färre lärare per elev/barn överallt, och färre med utbildning i hela verksamheten. Det har också på senare år varit så svårt att rekrytera speciallärare/pedagoger och logopeder att man verkar ha givit upp om att rekrytera.

Fortsatt hemlighetsmakeri om skolfrågor

Oavsett vad man anser om små skolors betydelse för kommunens utveckling: Behandlingen av skolfrågor hittills från de nya ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden (BUN) visar inte att man förbättrat processerna och har större öpppenhet gentemot berörda. Tvärtom.

- I oktober beslöt förra BUN i ett budgetärende att man bland annat skulle se över möjligheter att lägga ned skolor för att klara sparbetinget man enhälligt gått med på. ("Översyn av skolstrukturen" som nedläggningsutredningar kallas.)

- Fem månader efteråt läcker det ut att det internt redan gjorts klart att man under våren/juni ska fatta beslut om nedstänging av två skolor så att de inte ska öppna till hösten igen. Först efter läckaget och mångas reaktioner känner sig några få i BUN och förvaltningschefen engagerade i att träffa föräldrar och öbor på möten som de bjöds in på (förra veckan).

- På mötena svänger sig förvaltningschefen med ekonomiska siffror som visar ett närmaste infaltilt stuprörstänkande, och som inte får mothugg av BUNs ordförande. Han säger att en elev på ena skolan kostar si, på andra så, och på öarna är eleverna sviniöst dyra. De ekonomiska siffror han anger stämmer inte med någon statistik vi sett, och de tar dessutom ingen hänsyn till att barnen kommer att fortsätta bo på öar och ha fortsatt rätt till undervisning som barn i stan. Bland annat.

- BUNs nuvarande ledning och förvaltning verkar fortsätta med att alla utredningar, också om de gälller att lägga ned verksamheter som människor är helt beroende av, så ska utredningar inte delges allmänheten förrän efter beslut är tagna och protokoll justerade (tar normalt ca 2 veckor för BUN). Så även den här nedläggningsutredningen.

Om BUNs ledamöter inte ändrar på detta kommer vi att uppmana ännu starkare att demokratiskt sinnade bör läcka material - och vi uppmuntrar alla som känner någon som känner någon som sett en utredning att göra detsamma. Det är inte vad vi önskar. Vi vill att processer ska vara justa så att folk inte behöver bryta lojaliteter och riskera sina positioner. Men vi kan inte stillasittande se hur utredningar, underlag och beslut hemlighålls som verkligen berör människors liv och som påverkar kommunen stort.

Ni som är medlemmar i Socialdemokraterna - här är frågor till ett medlemsmöte där man kan höra vad kommunstyrelsens ordförande berättar och säkert också får lämna synpunkter. Gör det om kommunens öppenhet och metoder för demokrati!

Här är inlägget med frågor till Socialdemokraterna, som nu har orrdförandeposterna i samtliga nämnder i Strömstad:

Här är en nystartad namninsamling för att häva nedläggningsplanen av en skola, Tjärnö skola och för att de berörda sa få inflytande på utredningen.

Kommunen utreder att lägga ned ö-skolorna

Klicka på bilden så blir den större!

Barn- och utbildningsnämnden beslöt i höstas om nedskärningar av skolverksamheten för 2019, som vi skrev om (länkarna nedan).

Förvaltningen föreslog nedläggning av Kosters skola, men dåvarande politiska majoriteten tyckte att den förändringen behövde planeras bättre.

Förvaltningschefen Nicklas Faritzon och dåvarande controllern Kent Hansson (som nu är kommunstyrelsens ordförande), drev på nämnden för att fortsätta att ”se över skolstrukturen”, det vill säga förbereda att lägga ned kommunens två små skolor.

I oktober tog nämnden nya tag med budgeten och man beslöt att ge förvaltningschefen Nicklas Faritzon tre utredningsuppdrag som skulle vara klara nu i mars. Alla var inte eniga om vad som skulle utredas, förutom ett av förslagen – att utreda att lägga ned kommunens mindre skolor.

Ett uppdrag till förvaltningschefen var att söka nya statsbidrag för skolverksamheter. Det tyckte dåvarande majoriteten som fick igenom förslaget, men det gillades inte av moderaterna och socialdemokraterna i nämnden som la ned sina röster. Ett annat förslag var att Nicklas Faritzon skulle hitta andra mindre drastiska nedskärningsmöjligheter. Det var majoriteten för, men socialdemokraterna emot, som lade ned sina röster.

Däremot röstade alla ledamöter för att förvaltningschefen skulle ”utreda en förändring av skolstrukturen” och komma med förslag och konsekvensbeskrivning nu under mars månad.

I praktiken tänkte nämnden att utredningen skulle möjliggöra för fullmäktige i juni att beslut om att lägga ned Tjärnö och Koster skola. Om de fick ett utrednningsunderlag på mötet i april skulle fullmäktige kunna besluta om nedläggning i juni, och därmed skulle skolorna stängas för gott efter skolavslutningen.

Men en del tyder nu på att man kan komma att skjuta på beslutet. Dels är förvaltningschefen försenad med utredningarna. Den här gången blir det också svårare att som tidigare komma till nämnden med arbetsunderlag som är ofullständiga "arbetsmaterial" och som hemlighållits inför beslut och därmed inte kommunicerats utanför kontoret.

Och dels fick nedläggningsidéerna hårt och initierat motstånd av skolenegagerade i kommunen, som kräver att få vara med och bidra till både förslag, utredning och politikernas förberedelsemöten.

I förra och denna vecka har samhällsföreningarna på Koster och Tjärnö planerat och igår fredags hade man möten med olika representanter i barn- och utbildningsförvaltningen. Nu vill föreningarna på Tjärnö, Koster, Nätverket FRIS, skolpersonal och andra få inflytande på hur utredningen ska göras och vad den ska innehålla.

Förvaltningens huvudsakliga argument för att lägga ned skolorna är enkla och känns igen från övriga landet när man vill göra snabba bantningar i utbildningsbudgetar genom att lägga ned skolor: En elev som bor på landet och går i en skola på landet ger utbildningsförvaltningen högre kostnad än en elev som bor nära stan och går i en skola nära stan. Men det uttrycks som att *en elev på Tjärnö och Koster kostar en summa medan en elev som går i skola i stan kostar en annan, betydligt mindre summa”. Alltså skulle det bli mycket billigare och mer rättvist om alla elever gick i skola i stan, går tankesättet ut på.

Om det blir billigare för en kommun att lägga ned sina skolor på landet och istället erbjuda alla elever i skolor i stan förutsätter förstås en rad saker. Till exempel:

- Att andra värdefulla verksamheter på Tjärnö och Koster inte är beroende av skolan som verksamhet

- Att familjerna bor kvar i kommunen om deras förskolebarn och 6-9- åringa skolbarn får restider till skolan på ca två timmar om dagen. Väljer familjer (och deras vänner) att flytta från kommunen förloras inkomstskatten, och på lite längre sikt fler intäkter.

- Att barnen klarar resetiderna och flytten till en större skola i stan utan att öka sin frånvaro. Varje elev med frånvaro och tappad skolförmåga är en stor kommunal kostnad, som flera av landets ekonomer räknat på (och som vi har alnedning att återkomma till).

- Att barnens dagliga resor inte kostar kommunen för mycket, och att det inte behövs mer personaltid för transporter och väntetider på transporter.

- Att barnen inte behöver mer mer tid i fritidsverksamheten i väntan på skolbussar, föräldrar eller båtar. Barn i små byskolor nära hemmen brukar ha mindre behov av kommunalt finansierad fritidsverksamhet än barn som går i skola långt från hemmen.

Fritidsverksamheten i Strömstad har på fyra år fördubblat antalet barn per personal, så här gäller att man satsar om man ska öka antalet barn än mer.

- Att man inte måste bygga ut skolor som man flyttar eleverna till, samtidigt som man har tomma skollokaler på öarna.

- Och det förutsätter att man inte ser inkomstbringande eller andra positiva effekter av att ha en mer decentraliserad utbildningsstruktur i kommunen och på just de här öarna. Centraliserade kommunverksamheter kan ge fördelar, men är inte alltid de mest ekonomiskt efffektiva och heller inte alltid de mest önskvärda.

Den skola man tänkt sig flytta eleverna till är Odelsbergsskolan, dit många från öarna kommer redan nu efter lågstadiet. Idag är den skolans elevresultat lägre än genomsnittet i kommunen. Fler än var femte sjätteklassare, 21% klarar inte kunskapskraven. Det tyder på att den skolan behöver en större satsning redan med det elevunderlag de har idag.

Strömstads Nyheter kommer att följa förvaltningschefens utredning om nedläggning av kommunens mindre skolor med stort intresse, och jämföra den med andra utredningar om centraliserade skolsatsningar och olika effekter som nedläggningar av byskolor haft i landet.

LÄS MER:
** Vi granskar budgeten
** Så blev besluten om budget till skolan

** Vi granskar 2014-2018 – vad hände med förskola, grundskola, gymnasium och fritids?
** BUN i oktober, beslutet om att utreda fortsatta nedskärningar, sidan 19

* Nätverk för skärgårdsskolor där Tjärnö och Kosters skolor ingår

* Folkrörelserådet, Vi driver byskolor
* Föreningar på Koster 

* Tjärnö Samhällsförening

* Nätverket Föräldrarnas Röst i Strömstad, FRIS

Dessa valdes till politiskt ansvariga i nämnderna

Här är politikerna som beslutar i kommunen från och med imorgon! De valdes av fullmäktige ikväll. 

Klicka på bilden så blir den större!

SÅ KONTAKTAR DU ANSVARIGA POLITIKER:
De flesta har en emailadress som är fornamn.efternamn@stromstad.se. 
Byt ut å, ä och ö i namnen mot a och o.
Så småningom kommer säkert kommunen att lägga ut alla kontaktuppgifter här .
Nu är det de tidigare politikerna listade där.

Nya tag med Canningprojektet - byggprojektet fortfarande stort

Bakgrunden är väl känd för Strömstadsborna: Kommunen hade ett avtal med Riksbyggen om att de skulle få bygga 440 lägenheter på Skeppsbroplatsen och Canning, och att kommunen skulle bekosta bergborttagning och infrastruktur till området, dvs vägar, VA-anslutningar, schaktning mm.

Oppositionen motsatte sig byggnation av fastigheter på Skeppsbroplatsen och fick efter valet majoritet. Nu har kommunen skrivit ett nytt ”tilläggsavtal” med Riksbyggen.

Det nya avtalet innebär:

• Inga bostäder på Skeppsbroplatsen ska byggas. Om kommunen ändrar sig ska Riksbyggen ha första tjing.
  
• Det tidigare avtalet beskrevs som 440 lägenheter (”44 000 ljus BTA”). I det nya tilläggsavtalet ska på betydligt mindre yta byggas bostäder motsvarande ”33 200 kvm ljus BTA”. Antal lägenheter som detta innebär är okänt än så länge.
  
• Mer än halva berget ska fortfarande bort, på kommunens bekostnad
  
• Andelen hyresrätter blir 1 på 5 lägenheter, resten blir bostadsrätter
  
• Att bygga broar, strandpromenad, P-hus, bryggdäck vid Strömsån mm läggs utanför avtalet och kommer att läggas på kommunen att ta ställning till oberoende av bostadsbyggandet
  
• Ny detaljplan hoppas man ska vara klar juli-september 2019
  
  

Klicka på bilden för att få den större!

• 
  

UR NYA AVTALET:

Förra avtalet inbegrep också bostäder på Skeppsbroplatsen. Då beskrevs lägenheterna som 44 000 kvm ljus BTA, vilket Riksbyggen skrev motsvarade 440 lägenheter. Nu beskrivs storleken på bygget som 33 200 kvm ljus BTA för ett område på Canningtomten.

Tack för överväldigande stöd och intresse!

TACK ALLA  som efter anmälarattackerna på Facebook mot våra granskande artiklar givit dem ett rungande starkt stöd!

Anmälningarna har resulterat i kraftigt uppsving i läsningen av alla våra texter och ett ökat intresse från hela landet för vår ideella nyhetsverksamhet.

Det var nog inte det som anmälarna hoppades, men efter attacken, som ledde till att Facebook stängde ned artiklar i serien ”VI GRANSKAR”, har vi fått nya frivilligarbetare till vår grupp och flera nya supporters som ger värdefulla uppslag. För en ideellt arbetade grupp som vår innebär det att vi kommer att kunna granska kommunala beslut med större kraft än hittills.

Läsningen av vår Facebooksida har slagit rekord. Artikeln som startade anmälarattacken - granskningen av antalet anställda i kommunledningen - läses nu mest efter att vi la in den igen (på samma datum som den låg förut). Också denna lilla blogg har ökat, trots att anmälarna fick Facebook att omöjliggöra att vår bloggadress skrivs ut på Facebook.

Här är artikeln som Facebook-anmälarna riktade in sig på i första hand: Kommunledningens anställda 2014 och 2018 samt kommunstyrelsens kostnader.

I övrigt anmäldes och stängdes granskande artiklar om utbildningsverksamheten, samt den artikel som visar skillnader i antal för samtliga tjänster i kommunen 2014 och 2018. Samtliga lades in på nytt efter kort tid.

Många har frågat om vad man som supporter kan göra för att Facebook ska förstå att man vill ha granskningar kvar även om de anmäls. För tillfället kan man använda detta verktyg:

Tryck på bilden så blir den större!

Två inlägg som också verkar ha inspirerat anmälarna skrevs i gruppen Strömstads Fria ord och anmäldes också. De innehöll korrekt information:
Kommunledningen: En chef per sex anställda.
Tekniska förvaltningen: En chef per 4,5 anställda.

Nu har vi garderat oss så att nästa anmälarattack som lyckas få Facebook att ta bort information kommer att resultera i duschar av spridning på flera nya sätt. För det har vi professionella grävande journalister att tacka, som nu anslutit oss till vår grupp.

Inom kort hoppas vi bli klara med två större granskningar som kommer att delas via artiklar på denna sida liksom på andra ställen.

På återhörande!

VI GRANSKAR: Inkomster för Strömstadsbor hos SCB

Strömstad hamnar på plats 283 av 290 i Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över kommuner med störst andel invånare som lever med varaktig låg ekonomisk standard. Alltså på 7e plats från slutet, där kommuner med störst andel invånare som har låg ekonomisk nivå finns.

Så här rapporterar SCB om antal personer som lever med varaktigt låg ekonomisk standard I Strömstad år 2016:
Samtliga: 1 705 personer, 15,9%
Över 20 år: 1 282 personer, 14,7%
Under 19 år: 424 personer, 2 %

Statistiken kan missta sig och detta tål att undersökas mer. För invånare som bor i kommunen men arbetar och skattar i Norge kan inkomstuppgifter saknas hos SCB. Vi fortsätter att undersöka, och om våra läsare har säkra uppgifter om hur många som har inkomst i Norge och som inte syns här så kikar vi gärna på det!

Grafen visar Fyrbodals kommuner och några kommuner till från Västra Götaland.

Klicka på bilden så blir den större.

VI GRANSKAR: Kommunens personal 2014 och nu

VI GRANSKAR: Så här har kommunens personal förändrats från 2014 till nu.
=============================

En chef kan arbeta i olika förvaltningar, och det kan personer med tekniska uppgifter också göra, liksom städare och administratörer. Här har vi listat personal utifrån typ av tjänst oberoende av vilken förvaltning de är anställda på.

Vi har utgått från kommunens personallistor 2014 och 2018 och kategoriserat personalen som kommunen själv gör, dvs efter SKLs koder för arbetsidentifikation. Antalet anger heltidsanställningar.

Uteslutna är personal i skola, förskola, fritidsverksamhet och vårdpersonal. De finns beskrivna i tidigare artiklar.  Man kan finna dem här, eller genom att söka i bildarkivet på vår Facebooksida. Där kan man också kommentera, och se andras kommentarer.

VI GRANSKAR kommunledningsförvaltningen

Skillnaderna från 2013 till nu, och förslagen för 2019 för kommunledsningsförvaltningen, som sorterar under kommunstyrelsen.

============================

Kommunledningsförvaltningen har ökat med nära 8 heltidstjänster från 2013.

Kommunstyrelsens ekonomi skiljer sig på ett sätt från de andra – de har överskridit sin budget under tre år sedan 2015.

En annan skillnad är att kraven på besparingar 2019 möts ned mindre drastiska åtgärder än på t ex skola och omsorg.

Förslaget från förra majoriten (+ Moderaterna) och från Socialdemokraterna i deras ”skuggbudget” är detsamma för kommunstyrelsen. Här är besparingarna:

• Minskad hyreskostnad, från 10,2 till 5,9 miljoner (man tar in hyreskostnader från övriga förvaltningar)
• Inte ersätta pensionsavgångar: En upphandlare som pensioneeras ersätts inte, besparing 642 000 kr. En nämndsekreterare ersätts med en heltid ytterligare i ”Kommuncenter” och andra får ökade tjänster och uppdrag, besparing 291 000 kr. En pensionsavgång för HR-specialist ersätts med annat för +500 000 kr, besparingen blir 234 000.
• Inte anställa där man tidigare haft obesatt tjänst. (Drogförebyggande samordnare halvtid, 250 000 kr).
• Samordna uppgifter med tekniska förvaltningen. (Miljöstrateg med halvtidstjänst samordnas med tekniska förvaltningen som ska nyrekrytera en miljöinformatör. Den befintliga miljöstrategen har under delar av 2018 endast bemannats en dag i veckan pga tjänstledighet).
• Ett avtal på en lägenhet till författare i ett projekt som avslutades 2018 sägs upp (206 000 kr).
• Kommunstyrelsens utställningsverksamhet i Lokstallet upphör (108 000 kr).

Klicka för större bilder

Denna artikel finns också på vår Facebooksida om du vill sätlla frågor eller kommentera.

Lars Haglund om Strömstads äldsta stockankare

Krönikör Lars Haglund om Strömstads äldsta stockankare:

Låt ankaret återvända till hedersplatsen snarast!
====================================

Idag ligger Strömstads vackra 1700-tals skeppsankare bland avloppsrör, uppgrävd gatsten, trafikmärken och annan bråte i kommunens utomhusförråd i Grandalen. 

Annat är det med ankaret som stoltserar utanför Sjöhistoriska muséet i Stockholm, som är ett likadant stockankare. Det utgjorde symbolen för muséet när det öppnades 1938 och det har använts som logotype. Och det har kvar sin hedersplats på muséets framsida under alla aktiviteter som sker där.

Ankaret i Stockholm kommer från linjeskeppet ”Försiktigheten” som byggdes 1784 i Karlskrona. Det deltog i en rad berömda sjöslag och togs ur tjänst 1825.

Ankaret i Strömstad kan mycket väl ha varit ämnat för ett linjeskepp eller en fregatt, berättar man på Sjöhistoriska muséet. Det finns en del sådana bevarade och tiden stämmer med de skeppstyperna. Proportionerna med ankaret från ”Försiktigheten” stämmer också.

Susanna Allesson-Nyberg på Sjöhistoriska museéts samlingsavdelning skriver så här om just de ankare som användes på 1700-talet:

”Den store skeppsbyggmästaren på 1700-talet Fredrik Henrik af Chapman konstruerade olika standardtyper av ankare. Då hade de stora skeppen fyra stora ankare ombord. Ankarnas storlek valdes utifrån fartygets typ och storlek. Från denna tid finns flera ankare från linjeskepp bevarade, inte bara det från FÖRSIKTIGHETEN. Även från de mindre fregatterna finns ankare kvar.

De stora skeppen var utrustade med många och stora ankare. På fartygets främre del som kallas bog satt två kranankare eller bogankare. Det på babord sida kallades för dagligt ankare, det om styrbord benämndes töjankare.

Två ankare var placerade på relingarna; pliktankaret om styrbord och läggankaret om babord. Nere i rummet skulle finnas ett ankare i reserv. Dessutom utrustades skeppen med mindre ankare som kallades varpankare. De användes vid varpning, det vill säga förflyttning av fartyget i hamn eller skärgårdsområden” 

I den lokala Strömstadsdebatten om ankaret på Plagen har det framförts att ankaret är för stort för att ha kunnat sitta på ett fartyg. Det är uppenbarligen felaktigt. Vi är inte säkra än på om just Strömstads ankare suttit på ett fartyg eller varit beställt för ett fartyg och aldrig levererats. Men vi kan ganska säkert utgå från att ankaret tillverkats i den ankarsmedja som låg i bortre delen av Skeppsbroplatsen enligt den gamla karta från 1749 som finns på Strömstads museum. Ankaret har alltså tillverkats i Strömstad och har stannat - eller tillverkats där och kommit tillbaka.

Ankaret är ett historiskt föremål som snarast möjligt bör återplaceras på någon av Strömstads centrala platser. Strömstads välkände historiker, Bo Magnusson, har föreslagit att det placeras på den plats där det återfanns, d.v.s. på främre delen av Skeppsbroplatsen, och det är väl mycket rimligt. Till dess bör det tas tillbaka till Plagen varifrån det hastigt rycktes bort.

Restaurering av ankaret är inte en omfattande eller kostbar historia, som kommunen verkar ha gjort det till. På Sjöhistoriska museét, vars sakkunskap ingen kan ifrågasätta, anser man att det enda som behöver göras är att laga i de rötskadade delarna av stockens ena ända och sedan tjära stocken så som man gjorde på 1700-talet. Det är en mycket enkel åtgärd och det finns ju gott om sakkunskap i Strömstad som vet hur det går till.

I övrigt är ankaret i mycket gott skick och behöver bara fortsatt regelbundet underhåll med färg och tjära för att tjäna som symbol för Strömstad i ytterligare några sekel.

Det skulle vara en kulturhistorisk välgärning om den nya kommunledning som skall tillträda tar en återplacering av ankaret som ett prioriterat beslut. Det skulle kunna lindra de känslor som åsamkades när det hastigt lyftes bort och dumpades på ett skräplager. En första möjlig station är att lägga tillbaka det där det stod på Plagen, och därifrån fatta ett beslut om placering som är väl förankrat hos den historiskt engagerade befolkningen.

Till skillnad från andra ”förskönande” åtgärder i centrum kostar detta bara några hundra kronor för tjära och färg .

Lars Haglund
-----------------------------------------------

REDAKTIONENS FAKTA:

* Om Sjöhistoriska muséets systerankare: https://www.sjohistoriska.se/samlarna?p=8630

* Om kommunens ansats att göra en enkel åtgärd dyr och besvärlig: Offert har begärts in för att göra ett "åtgärdsprogram och kostnadsberäkning inför konservering av ett järnankare".
Kostnad för att göra en plan: 10 930 kr + 25% moms, dvs 13 662 kr.
  

VI GRANSKAR budgetförslag - skola

Till kommunfullmäktiges möte 22 november där budgeten för 2019 ska beslutas kommer finnas två huvudförslag.
Ett som Centern, Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna står bakom och ett som kommer från Socialdemokraterna.


På skolområdet är budgetförslagen mycket lika, och båda innebär nedskärningar på nära 10 miljoner kr.

Det som Barn- och Utbildningsnämnden beslöt skulle vara de konkreta nedskärningarna var:

* Nedskärningar i särskilt stöd, främst elevassistenter 1,6 miljoner
* Minskad lärartäthet på Strömstad Gymnasium 3,5 miljoner
* Nedskärning i förskolans verksamhet 1,5 miljoner
* Minskad elevhälsopersonal 580 000 kr
* Minskade inköp/sämre kvalitet på inköp av elevers digitala undervisningsmedel 800 000 kr
* Avyttra roddförråd 125 000 kr


Målsättningarna i de två förslagen är också mycket lika. Ingen av dem nämner mål för hur man vill se att den obligatoriska grundskolan ger elever behörighet till gymnasiestudier. Båda förslagen visar låg målsättning i att elever ska klara målen i ämnena - att uppnå målet att 3 av 4 elever ska klara ämnena

Socialdemokraterna vill se en något snabbare takt på behörigheter hos förskolepersonal, men vi ser inte att det följs upp med budgetförstärkning eller förändringar i beskrivningarna om hur man ska uppnå målet.

Tryck på bilden så blir den större.

En annan skillnad är att det i Socialdemokraternas förslag om verksamhetsåret för skola 2019 skrivs att det ska genomföras en utredning innan förändringsförslag genomförs. Det framgår inte vad som ska utredas eller inför vilka förändringar det ska utredas.
En av de stora, direkt märkbara effekterna av Barn- och utbildningsnämndens nedskärningsbesut var ju att antalet elevassistenter ska minskas, och antalet gymnasielärare.

I ett mejl till oss berättar Socialdemokraternas Ronnie Brorsson att (s) inte vill dra ned 1,6 miljoner på särskilt stöd, men vi ser inte detta i deras budgetförslag.

Slutbetyg 2018: Förbättring med två elever jämfört med 2017

Skillnaden på Strömstads skolresultat i slutbetyg mellan 2017 och 2018 är att två fler avgångselever i nian fick betyg så att de kommer in på gymnasiet, dvs minst yrkesgymnasium. Resultaten för elever i sexan och lågstadiets nationella prov visar också samma utveckling, dvs små skillnader från föregående års rekordlåga resultat.

Tryck på bilden så blir den större.

När vi började granska kommunens personalsatsningar från 2014 till nu, och sedan vi publicerade sammanställningen över personal i skolor har flera från skolans värld hört av sig till oss med sina erfarenheter och analyser.

Vi välkomnar detta och hoppas att fler gör sig hörda om vad de vill förbättra. Det finns ett stort engagemang hos skol- och förskolepersonal i kommunen som bör tas väl omhand och som bör generera aktivt lyssnande från de ansvariga i nämnden och förvaltningen. Om de ansvariga menar alllvar med att alla ska klara skolan i Strömstad gäller att man signalerar det nu och att personal blir hörda för vad de behöver.

Lärarförbundets nyss utkomna rankinglista visade på mycket dystra resultat för Strömstads lärarkår och för elevernas förutsättningar. Strömstad fortsätter att ligga bland de lägst rankade skolkommunerna, och Lärarförbundet förklarar att ” Hög sjukfrånvaro och låg andel utbildade lärare gör att Strömstad placerar sig bland de lågt rankade skolkommunerna”.

Dessutom larmar Lärarförbundet om situationen i fritidsverksamheten i Strömstad, där de skriver ”Kraftigt försämrad lärartäthet på fritidshemmen i Strömstad – mer än dubbelt så många elever per lärare”.

Vår undersökning där vi bland annat jämfört personal anställd i skolversamheterna 2014 och 2018 visar samma sak. Det är fler barn och elever per personal nu, färre utbildade och färre speciallärare.

Barn- och utbildningsförvaltningen har för 2019 föreslagit nedskärningar av bland annat särskilt stöd och fortsatt nedskärning på elevhälsopersonal.

Som kommentar till Lärarförbundets undersökning skriver de högst ansvariga på kommunens hemsida bland annat att de ”arbetat med olika strategiska frågor. (…) prioriterat ökade kunskapsresultat i grundskolan och utveckling av kommunens högstadieskola, Strömstiernaskolan. Att arbetet gett resultat visar sig nu (…) rakningen för andelen elever med godkända betyg i alla ämnen klättrat från plats 283 till plats 194.”

Och nämndens orförande säger:

- Det är mycket glädjande att nämndens prioriteringar och förvaltningens arbete gett resultat på elevernas kunskapsutveckling och att det avspeglar sig i rankningen.

Vi vet att personalen på Strömstiernaskolan arbetat hårt för att med sina förutsättningar behålla och till och med något kunna förbättra skolresultaten. Men om nämnden arbetat hårt för elevernas kunskapsutveckling och man kallar utvecklingen för ”glädjande” så är meritvärden, rankingresultat och nyckeltal sällan de verktyg som gör att samverkan kan utvecklas mellan beslutsfattare och de som arbetar i verksamheten.

För elever som går ut grundskolan hjälper det inte att meddela att ett genomsnittligt meritvärde i kommunen har höjts när man vill söka till fortsatta utbildningar och gymnasium. Det som gäller är att var och en har fått godkända betyg för att ha valfriheten att kunna läsa vidare.

Och det är inte bara i högstadiet som förutsättningarna för barnen läggs – det är på alla stadier. Ledningen måste lyssna och satsa på alla sina skolor.

Att blunda hjälper inte. Det är fortfarande en på fem elever som går ut 9-10 års grundskola i Strömstad utan att ha fått godkända betyg så att de kommer in på något gymnasieprogram. Även om antalet som klarade det 2018 ökade med 2 elever.

VI GRANSKAR förskola, skola, gymnasium, fritids 2013-2019

VI GRANSKAR förskola, grundskola, gymnasium, fritids år 2013/14 och 2017/18

Vad har hänt i barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområden sedan 2013 till nu och vad planeras för 2019?
Vi kommer att redovisa detta i en serie artiklar.

Detta har skett i verksamheterna från läsåret 2013/14 till nu:

-        * Antalet barn och elever per lärare i grundskola och förskolor har ökat

-       *  Antalet speciallärare och specialpedagoger har minskat betydligt

-       *  Andelen pedagogiskt behörig och utbildad personal minskar i hela skolverksamheten

-        * Antalet barn per fritidpedagog har ökat dramatiskt, elevgrupperna har dessutom förstorats märkbart

-        * Lärares sjukskrivningstal är större än på de flesta håll i landet

-        * Elevernas betyg i 6an och 9an är på lägre nivå än under hela tidigare 2000-talet

Barn- och utbildningsnämnden har föreslagit nedskärningar i verksamheten, som vi beskrev här.

Kommunens budget för barn och elever kommer att avgöras den 22 november i fullmäktige.

Vi återkommer med ytterligare beskrivningar av läget som elever och skolpersonal befinner sig i och vi välkomnar alla i verksamheten att delge sina berättelser.

Tryck på bilden så blir den större.

Tryck på billden så blir den större!

Strömstads partier behöver din hjälp

PARTIERNA I STRÖMSTAD KAN INTE KOMMA ÖVERENS om hur kommunen ska styras efter valet. GE DEM DITT FÖRSLAG genom att gå in på denna sajt, flytta partiklossarna till vänster för att forma din favoritmajoritet.

Forma din majoritet här , klipp ur och kopiera bilden och skicka in på partiernas eller vår Facebooksida.

Ta klossarna, lägg till vänster och skapa den majoritet du vill se!

Skolkataloger i Strömstad – ett minne blott?

Chefen för Barn- och utbildningsförvaltningen Nicklas Faritzon fattade beslut om att skolfotografering inte ska ske i kommunen. Nätverket Föräldrarnas Röst i Strömstad, FRIS, har gjort en en undersökning bland sina medlemmar och fann att beslutet hade stöd av fem personer. 187 ville ha skolkatalogen kvar.

De flesta kommuner har kvar skolfotografering, men det finns också kommuner som fattat samma beslut som Nicklas Faritzon. Några har beslutat att rektorn på varje skola får avgöra, och i de fallen finns skolfotograferingen oftast kvar. När rektor, lärare, elever och föräldrar har dialog om skolfotografering kan man oftast lösa de problem som vissa upplever.

Några kommuner fattade beslut om att slopa skolfotografering för att man trodde att den nya EU-förordningen om dataskydd (GDPR) förhindrade. Men förordningen stoppar inte skolfotografering, som bland annat SKL tydligt visar i sina råd (länk nedan).

I Strömstads Tidning har utbildningschefen inte anfört GDPR men andra skäl till att han fattat beslut om att skopa skolfotograferingen:
- Fotograferingen tar tid från ordinarie undervisning.
- Yngre barn med skyddad identitet kan ha svårt att förstå varför de inte får delta.
- Vissa föräldrar upplever att det är jobbigt att få förfrågan om köp från fotoföretaget hemskickat.
- Vi har ingen skyldighet att erbjuda fotograferingen, och det är problematiskt att låta privata företag tjäna pengar i skolans lokaler.

Om Nicklas Faritzon valt att ta upp de problem han upplevt med fler i skolverksamheten och med elever och föräldrar är vår gissning att skolfotograferingen och katalogerna skulle ha varit kvar i någon form.

Läs mer:

Elever uttalar sig i Bohuslänningen

Föräldrar i Strömstad diskuterar på Facebook, gruppen FRIS 

SKL om skolfoto