Skillnaden på Strömstads skolresultat i slutbetyg mellan 2017 och 2018 är att två fler avgångselever i nian fick betyg så att de kommer in på gymnasiet, dvs minst yrkesgymnasium. Resultaten för elever i sexan och lågstadiets nationella prov visar också samma utveckling, dvs små skillnader från föregående års rekordlåga resultat.
Tryck på bilden så blir den större.
När vi började granska kommunens personalsatsningar från 2014 till nu, och sedan vi publicerade sammanställningen över personal i skolor har flera från skolans värld hört av sig till oss med sina erfarenheter och analyser.
Vi välkomnar detta och hoppas att fler gör sig hörda om vad de vill förbättra. Det finns ett stort engagemang hos skol- och förskolepersonal i kommunen som bör tas väl omhand och som bör generera aktivt lyssnande från de ansvariga i nämnden och förvaltningen. Om de ansvariga menar alllvar med att alla ska klara skolan i Strömstad gäller att man signalerar det nu och att personal blir hörda för vad de behöver.
Lärarförbundets nyss utkomna rankinglista visade på mycket dystra resultat för Strömstads lärarkår och för elevernas förutsättningar. Strömstad fortsätter att ligga bland de lägst rankade skolkommunerna, och Lärarförbundet förklarar att ” Hög sjukfrånvaro och låg andel utbildade lärare gör att Strömstad placerar sig bland de lågt rankade skolkommunerna”.
Dessutom larmar Lärarförbundet om situationen i fritidsverksamheten i Strömstad, där de skriver ”Kraftigt försämrad lärartäthet på fritidshemmen i Strömstad – mer än dubbelt så många elever per lärare”.
Vår undersökning där vi bland annat jämfört personal anställd i skolversamheterna 2014 och 2018 visar samma sak. Det är fler barn och elever per personal nu, färre utbildade och färre speciallärare.
Barn- och utbildningsförvaltningen har för 2019 föreslagit nedskärningar av bland annat särskilt stöd och fortsatt nedskärning på elevhälsopersonal.
Som kommentar till Lärarförbundets undersökning skriver de högst ansvariga på kommunens hemsida bland annat att de ”arbetat med olika strategiska frågor. (…) prioriterat ökade kunskapsresultat i grundskolan och utveckling av kommunens högstadieskola, Strömstiernaskolan. Att arbetet gett resultat visar sig nu (…) rakningen för andelen elever med godkända betyg i alla ämnen klättrat från plats 283 till plats 194.”
Och nämndens orförande säger:
- Det är mycket glädjande att nämndens prioriteringar och förvaltningens arbete gett resultat på elevernas kunskapsutveckling och att det avspeglar sig i rankningen.
Vi vet att personalen på Strömstiernaskolan arbetat hårt för att med sina förutsättningar behålla och till och med något kunna förbättra skolresultaten. Men om nämnden arbetat hårt för elevernas kunskapsutveckling och man kallar utvecklingen för ”glädjande” så är meritvärden, rankingresultat och nyckeltal sällan de verktyg som gör att samverkan kan utvecklas mellan beslutsfattare och de som arbetar i verksamheten.
För elever som går ut grundskolan hjälper det inte att meddela att ett genomsnittligt meritvärde i kommunen har höjts när man vill söka till fortsatta utbildningar och gymnasium. Det som gäller är att var och en har fått godkända betyg för att ha valfriheten att kunna läsa vidare.
Och det är inte bara i högstadiet som förutsättningarna för barnen läggs – det är på alla stadier. Ledningen måste lyssna och satsa på alla sina skolor.
Att blunda hjälper inte. Det är fortfarande en på fem elever som går ut 9-10 års grundskola i Strömstad utan att ha fått godkända betyg så att de kommer in på något gymnasieprogram. Även om antalet som klarade det 2018 ökade med 2 elever.
