VI GRANSKAR: Inkomster för Strömstadsbor hos SCB

Strömstad hamnar på plats 283 av 290 i Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över kommuner med störst andel invånare som lever med varaktig låg ekonomisk standard. Alltså på 7e plats från slutet, där kommuner med störst andel invånare som har låg ekonomisk nivå finns.

Så här rapporterar SCB om antal personer som lever med varaktigt låg ekonomisk standard I Strömstad år 2016:
Samtliga: 1 705 personer, 15,9%
Över 20 år: 1 282 personer, 14,7%
Under 19 år: 424 personer, 2 %

Statistiken kan missta sig och detta tål att undersökas mer. För invånare som bor i kommunen men arbetar och skattar i Norge kan inkomstuppgifter saknas hos SCB. Vi fortsätter att undersöka, och om våra läsare har säkra uppgifter om hur många som har inkomst i Norge och som inte syns här så kikar vi gärna på det!

Grafen visar Fyrbodals kommuner och några kommuner till från Västra Götaland.

Klicka på bilden så blir den större.

VI GRANSKAR: Kommunens personal 2014 och nu

VI GRANSKAR: Så här har kommunens personal förändrats från 2014 till nu.
=============================

En chef kan arbeta i olika förvaltningar, och det kan personer med tekniska uppgifter också göra, liksom städare och administratörer. Här har vi listat personal utifrån typ av tjänst oberoende av vilken förvaltning de är anställda på.

Vi har utgått från kommunens personallistor 2014 och 2018 och kategoriserat personalen som kommunen själv gör, dvs efter SKLs koder för arbetsidentifikation. Antalet anger heltidsanställningar.

Uteslutna är personal i skola, förskola, fritidsverksamhet och vårdpersonal. De finns beskrivna i tidigare artiklar.  Man kan finna dem här, eller genom att söka i bildarkivet på vår Facebooksida. Där kan man också kommentera, och se andras kommentarer.

VI GRANSKAR kommunledningsförvaltningen

Skillnaderna från 2013 till nu, och förslagen för 2019 för kommunledsningsförvaltningen, som sorterar under kommunstyrelsen.

============================

Kommunledningsförvaltningen har ökat med nära 8 heltidstjänster från 2013.

Kommunstyrelsens ekonomi skiljer sig på ett sätt från de andra – de har överskridit sin budget under tre år sedan 2015.

En annan skillnad är att kraven på besparingar 2019 möts ned mindre drastiska åtgärder än på t ex skola och omsorg.

Förslaget från förra majoriten (+ Moderaterna) och från Socialdemokraterna i deras ”skuggbudget” är detsamma för kommunstyrelsen. Här är besparingarna:

• Minskad hyreskostnad, från 10,2 till 5,9 miljoner (man tar in hyreskostnader från övriga förvaltningar)
• Inte ersätta pensionsavgångar: En upphandlare som pensioneeras ersätts inte, besparing 642 000 kr. En nämndsekreterare ersätts med en heltid ytterligare i ”Kommuncenter” och andra får ökade tjänster och uppdrag, besparing 291 000 kr. En pensionsavgång för HR-specialist ersätts med annat för +500 000 kr, besparingen blir 234 000.
• Inte anställa där man tidigare haft obesatt tjänst. (Drogförebyggande samordnare halvtid, 250 000 kr).
• Samordna uppgifter med tekniska förvaltningen. (Miljöstrateg med halvtidstjänst samordnas med tekniska förvaltningen som ska nyrekrytera en miljöinformatör. Den befintliga miljöstrategen har under delar av 2018 endast bemannats en dag i veckan pga tjänstledighet).
• Ett avtal på en lägenhet till författare i ett projekt som avslutades 2018 sägs upp (206 000 kr).
• Kommunstyrelsens utställningsverksamhet i Lokstallet upphör (108 000 kr).

Klicka för större bilder

Denna artikel finns också på vår Facebooksida om du vill sätlla frågor eller kommentera.

Lars Haglund om Strömstads äldsta stockankare

Krönikör Lars Haglund om Strömstads äldsta stockankare:

Låt ankaret återvända till hedersplatsen snarast!
====================================

Idag ligger Strömstads vackra 1700-tals skeppsankare bland avloppsrör, uppgrävd gatsten, trafikmärken och annan bråte i kommunens utomhusförråd i Grandalen. 

Annat är det med ankaret som stoltserar utanför Sjöhistoriska muséet i Stockholm, som är ett likadant stockankare. Det utgjorde symbolen för muséet när det öppnades 1938 och det har använts som logotype. Och det har kvar sin hedersplats på muséets framsida under alla aktiviteter som sker där.

Ankaret i Stockholm kommer från linjeskeppet ”Försiktigheten” som byggdes 1784 i Karlskrona. Det deltog i en rad berömda sjöslag och togs ur tjänst 1825.

Ankaret i Strömstad kan mycket väl ha varit ämnat för ett linjeskepp eller en fregatt, berättar man på Sjöhistoriska muséet. Det finns en del sådana bevarade och tiden stämmer med de skeppstyperna. Proportionerna med ankaret från ”Försiktigheten” stämmer också.

Susanna Allesson-Nyberg på Sjöhistoriska museéts samlingsavdelning skriver så här om just de ankare som användes på 1700-talet:

”Den store skeppsbyggmästaren på 1700-talet Fredrik Henrik af Chapman konstruerade olika standardtyper av ankare. Då hade de stora skeppen fyra stora ankare ombord. Ankarnas storlek valdes utifrån fartygets typ och storlek. Från denna tid finns flera ankare från linjeskepp bevarade, inte bara det från FÖRSIKTIGHETEN. Även från de mindre fregatterna finns ankare kvar.

De stora skeppen var utrustade med många och stora ankare. På fartygets främre del som kallas bog satt två kranankare eller bogankare. Det på babord sida kallades för dagligt ankare, det om styrbord benämndes töjankare.

Två ankare var placerade på relingarna; pliktankaret om styrbord och läggankaret om babord. Nere i rummet skulle finnas ett ankare i reserv. Dessutom utrustades skeppen med mindre ankare som kallades varpankare. De användes vid varpning, det vill säga förflyttning av fartyget i hamn eller skärgårdsområden” 

I den lokala Strömstadsdebatten om ankaret på Plagen har det framförts att ankaret är för stort för att ha kunnat sitta på ett fartyg. Det är uppenbarligen felaktigt. Vi är inte säkra än på om just Strömstads ankare suttit på ett fartyg eller varit beställt för ett fartyg och aldrig levererats. Men vi kan ganska säkert utgå från att ankaret tillverkats i den ankarsmedja som låg i bortre delen av Skeppsbroplatsen enligt den gamla karta från 1749 som finns på Strömstads museum. Ankaret har alltså tillverkats i Strömstad och har stannat - eller tillverkats där och kommit tillbaka.

Ankaret är ett historiskt föremål som snarast möjligt bör återplaceras på någon av Strömstads centrala platser. Strömstads välkände historiker, Bo Magnusson, har föreslagit att det placeras på den plats där det återfanns, d.v.s. på främre delen av Skeppsbroplatsen, och det är väl mycket rimligt. Till dess bör det tas tillbaka till Plagen varifrån det hastigt rycktes bort.

Restaurering av ankaret är inte en omfattande eller kostbar historia, som kommunen verkar ha gjort det till. På Sjöhistoriska museét, vars sakkunskap ingen kan ifrågasätta, anser man att det enda som behöver göras är att laga i de rötskadade delarna av stockens ena ända och sedan tjära stocken så som man gjorde på 1700-talet. Det är en mycket enkel åtgärd och det finns ju gott om sakkunskap i Strömstad som vet hur det går till.

I övrigt är ankaret i mycket gott skick och behöver bara fortsatt regelbundet underhåll med färg och tjära för att tjäna som symbol för Strömstad i ytterligare några sekel.

Det skulle vara en kulturhistorisk välgärning om den nya kommunledning som skall tillträda tar en återplacering av ankaret som ett prioriterat beslut. Det skulle kunna lindra de känslor som åsamkades när det hastigt lyftes bort och dumpades på ett skräplager. En första möjlig station är att lägga tillbaka det där det stod på Plagen, och därifrån fatta ett beslut om placering som är väl förankrat hos den historiskt engagerade befolkningen.

Till skillnad från andra ”förskönande” åtgärder i centrum kostar detta bara några hundra kronor för tjära och färg .

Lars Haglund
-----------------------------------------------

REDAKTIONENS FAKTA:

* Om Sjöhistoriska muséets systerankare: https://www.sjohistoriska.se/samlarna?p=8630

* Om kommunens ansats att göra en enkel åtgärd dyr och besvärlig: Offert har begärts in för att göra ett "åtgärdsprogram och kostnadsberäkning inför konservering av ett järnankare".
Kostnad för att göra en plan: 10 930 kr + 25% moms, dvs 13 662 kr.
  

VI GRANSKAR budgetförslag - skola

Till kommunfullmäktiges möte 22 november där budgeten för 2019 ska beslutas kommer finnas två huvudförslag.
Ett som Centern, Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna står bakom och ett som kommer från Socialdemokraterna.


På skolområdet är budgetförslagen mycket lika, och båda innebär nedskärningar på nära 10 miljoner kr.

Det som Barn- och Utbildningsnämnden beslöt skulle vara de konkreta nedskärningarna var:

* Nedskärningar i särskilt stöd, främst elevassistenter 1,6 miljoner
* Minskad lärartäthet på Strömstad Gymnasium 3,5 miljoner
* Nedskärning i förskolans verksamhet 1,5 miljoner
* Minskad elevhälsopersonal 580 000 kr
* Minskade inköp/sämre kvalitet på inköp av elevers digitala undervisningsmedel 800 000 kr
* Avyttra roddförråd 125 000 kr


Målsättningarna i de två förslagen är också mycket lika. Ingen av dem nämner mål för hur man vill se att den obligatoriska grundskolan ger elever behörighet till gymnasiestudier. Båda förslagen visar låg målsättning i att elever ska klara målen i ämnena - att uppnå målet att 3 av 4 elever ska klara ämnena

Socialdemokraterna vill se en något snabbare takt på behörigheter hos förskolepersonal, men vi ser inte att det följs upp med budgetförstärkning eller förändringar i beskrivningarna om hur man ska uppnå målet.

Tryck på bilden så blir den större.

En annan skillnad är att det i Socialdemokraternas förslag om verksamhetsåret för skola 2019 skrivs att det ska genomföras en utredning innan förändringsförslag genomförs. Det framgår inte vad som ska utredas eller inför vilka förändringar det ska utredas.
En av de stora, direkt märkbara effekterna av Barn- och utbildningsnämndens nedskärningsbesut var ju att antalet elevassistenter ska minskas, och antalet gymnasielärare.

I ett mejl till oss berättar Socialdemokraternas Ronnie Brorsson att (s) inte vill dra ned 1,6 miljoner på särskilt stöd, men vi ser inte detta i deras budgetförslag.

Slutbetyg 2018: Förbättring med två elever jämfört med 2017

Skillnaden på Strömstads skolresultat i slutbetyg mellan 2017 och 2018 är att två fler avgångselever i nian fick betyg så att de kommer in på gymnasiet, dvs minst yrkesgymnasium. Resultaten för elever i sexan och lågstadiets nationella prov visar också samma utveckling, dvs små skillnader från föregående års rekordlåga resultat.

Tryck på bilden så blir den större.

När vi började granska kommunens personalsatsningar från 2014 till nu, och sedan vi publicerade sammanställningen över personal i skolor har flera från skolans värld hört av sig till oss med sina erfarenheter och analyser.

Vi välkomnar detta och hoppas att fler gör sig hörda om vad de vill förbättra. Det finns ett stort engagemang hos skol- och förskolepersonal i kommunen som bör tas väl omhand och som bör generera aktivt lyssnande från de ansvariga i nämnden och förvaltningen. Om de ansvariga menar alllvar med att alla ska klara skolan i Strömstad gäller att man signalerar det nu och att personal blir hörda för vad de behöver.

Lärarförbundets nyss utkomna rankinglista visade på mycket dystra resultat för Strömstads lärarkår och för elevernas förutsättningar. Strömstad fortsätter att ligga bland de lägst rankade skolkommunerna, och Lärarförbundet förklarar att ” Hög sjukfrånvaro och låg andel utbildade lärare gör att Strömstad placerar sig bland de lågt rankade skolkommunerna”.

Dessutom larmar Lärarförbundet om situationen i fritidsverksamheten i Strömstad, där de skriver ”Kraftigt försämrad lärartäthet på fritidshemmen i Strömstad – mer än dubbelt så många elever per lärare”.

Vår undersökning där vi bland annat jämfört personal anställd i skolversamheterna 2014 och 2018 visar samma sak. Det är fler barn och elever per personal nu, färre utbildade och färre speciallärare.

Barn- och utbildningsförvaltningen har för 2019 föreslagit nedskärningar av bland annat särskilt stöd och fortsatt nedskärning på elevhälsopersonal.

Som kommentar till Lärarförbundets undersökning skriver de högst ansvariga på kommunens hemsida bland annat att de ”arbetat med olika strategiska frågor. (…) prioriterat ökade kunskapsresultat i grundskolan och utveckling av kommunens högstadieskola, Strömstiernaskolan. Att arbetet gett resultat visar sig nu (…) rakningen för andelen elever med godkända betyg i alla ämnen klättrat från plats 283 till plats 194.”

Och nämndens orförande säger:

- Det är mycket glädjande att nämndens prioriteringar och förvaltningens arbete gett resultat på elevernas kunskapsutveckling och att det avspeglar sig i rankningen.

Vi vet att personalen på Strömstiernaskolan arbetat hårt för att med sina förutsättningar behålla och till och med något kunna förbättra skolresultaten. Men om nämnden arbetat hårt för elevernas kunskapsutveckling och man kallar utvecklingen för ”glädjande” så är meritvärden, rankingresultat och nyckeltal sällan de verktyg som gör att samverkan kan utvecklas mellan beslutsfattare och de som arbetar i verksamheten.

För elever som går ut grundskolan hjälper det inte att meddela att ett genomsnittligt meritvärde i kommunen har höjts när man vill söka till fortsatta utbildningar och gymnasium. Det som gäller är att var och en har fått godkända betyg för att ha valfriheten att kunna läsa vidare.

Och det är inte bara i högstadiet som förutsättningarna för barnen läggs – det är på alla stadier. Ledningen måste lyssna och satsa på alla sina skolor.

Att blunda hjälper inte. Det är fortfarande en på fem elever som går ut 9-10 års grundskola i Strömstad utan att ha fått godkända betyg så att de kommer in på något gymnasieprogram. Även om antalet som klarade det 2018 ökade med 2 elever.

VI GRANSKAR förskola, skola, gymnasium, fritids 2013-2019

VI GRANSKAR förskola, grundskola, gymnasium, fritids år 2013/14 och 2017/18

Vad har hänt i barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområden sedan 2013 till nu och vad planeras för 2019?
Vi kommer att redovisa detta i en serie artiklar.

Detta har skett i verksamheterna från läsåret 2013/14 till nu:

-        * Antalet barn och elever per lärare i grundskola och förskolor har ökat

-       *  Antalet speciallärare och specialpedagoger har minskat betydligt

-       *  Andelen pedagogiskt behörig och utbildad personal minskar i hela skolverksamheten

-        * Antalet barn per fritidpedagog har ökat dramatiskt, elevgrupperna har dessutom förstorats märkbart

-        * Lärares sjukskrivningstal är större än på de flesta håll i landet

-        * Elevernas betyg i 6an och 9an är på lägre nivå än under hela tidigare 2000-talet

Barn- och utbildningsnämnden har föreslagit nedskärningar i verksamheten, som vi beskrev här.

Kommunens budget för barn och elever kommer att avgöras den 22 november i fullmäktige.

Vi återkommer med ytterligare beskrivningar av läget som elever och skolpersonal befinner sig i och vi välkomnar alla i verksamheten att delge sina berättelser.

Tryck på bilden så blir den större.

Tryck på billden så blir den större!

Strömstads partier behöver din hjälp

PARTIERNA I STRÖMSTAD KAN INTE KOMMA ÖVERENS om hur kommunen ska styras efter valet. GE DEM DITT FÖRSLAG genom att gå in på denna sajt, flytta partiklossarna till vänster för att forma din favoritmajoritet.

Forma din majoritet här , klipp ur och kopiera bilden och skicka in på partiernas eller vår Facebooksida.

Ta klossarna, lägg till vänster och skapa den majoritet du vill se!

Skolkataloger i Strömstad – ett minne blott?

Chefen för Barn- och utbildningsförvaltningen Nicklas Faritzon fattade beslut om att skolfotografering inte ska ske i kommunen. Nätverket Föräldrarnas Röst i Strömstad, FRIS, har gjort en en undersökning bland sina medlemmar och fann att beslutet hade stöd av fem personer. 187 ville ha skolkatalogen kvar.

De flesta kommuner har kvar skolfotografering, men det finns också kommuner som fattat samma beslut som Nicklas Faritzon. Några har beslutat att rektorn på varje skola får avgöra, och i de fallen finns skolfotograferingen oftast kvar. När rektor, lärare, elever och föräldrar har dialog om skolfotografering kan man oftast lösa de problem som vissa upplever.

Några kommuner fattade beslut om att slopa skolfotografering för att man trodde att den nya EU-förordningen om dataskydd (GDPR) förhindrade. Men förordningen stoppar inte skolfotografering, som bland annat SKL tydligt visar i sina råd (länk nedan).

I Strömstads Tidning har utbildningschefen inte anfört GDPR men andra skäl till att han fattat beslut om att skopa skolfotograferingen:
- Fotograferingen tar tid från ordinarie undervisning.
- Yngre barn med skyddad identitet kan ha svårt att förstå varför de inte får delta.
- Vissa föräldrar upplever att det är jobbigt att få förfrågan om köp från fotoföretaget hemskickat.
- Vi har ingen skyldighet att erbjuda fotograferingen, och det är problematiskt att låta privata företag tjäna pengar i skolans lokaler.

Om Nicklas Faritzon valt att ta upp de problem han upplevt med fler i skolverksamheten och med elever och föräldrar är vår gissning att skolfotograferingen och katalogerna skulle ha varit kvar i någon form.

Läs mer:

Elever uttalar sig i Bohuslänningen

Föräldrar i Strömstad diskuterar på Facebook, gruppen FRIS 

SKL om skolfoto