Det visar de i sin utredning på sex sidor som man jobbat fram sedan man fick uppdraget i oktober förra året. Utredningens rubrik är ”Möjliga effektiviseringar av skolstruktur”.
Utrednigen är tydlig på en punkt – att den inte handlar om att utreda kommunens bästa möjliga skolstruktur. Inte heller att den handlar om hur en ny struktur kan förbättra Strömstads skolresultat, eller om hur den kan skapa bättre arbetsmiljö för lärare och elever. Utredningen handlar istället om precis det som står tydlligt och klart i den:
”Utgångspunkten i utredningsarbetet har varit att undersöka om det finns möjligheter att göra effektiviseringar i skolstrukturen för att minska barn- och utblldningsnämndens kostnader.”
Dokumentet säger sig behandla åtta perspektiv på saken men i de få rader som handlar om ”framtida möjligheter”, ”studieresultat” och ”Barnperspektivet” finns ett antal sakfel och underliga beskrivningar. T ex så sägs att
”Studieresultaten på Tjärnö och Koster har stora likheter med studieresultaten på övriga skolor i kommunen” vilket är fel. Båda öskolorna har länge haft bättre resultat.
Tidigare har ett argument för skolnedläggning varit att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till ö-skolorna. Utredningen behandlar detta som en generell fråga ”Till Koster är det svårare att rektytera eftersom det krävs att läraren bor på ön, om inte arbetsdagarna ska bli långa genom avfärd från Strömstad 06.25 och återkomst 15.50 eller 17.40.” Det nämns inte att Kosterskolan nyligen rekryterat en väl meriterad och behörig lärare, som velat bosätta sig just på Koster i sin fastighet när möjligheten kom att få arbeta i skolan.
Problemet som beskrivs för lärare med långa restider nämns inte för 6-9-åringarna om deras Kosterskola läggs ned. Det är samma båttider för dem och borde betraktas som ännu längre arbetsdagar för mindre barn.
Eftersom båda ö-skolorna nu har behörig personal i högre andel än i övriga kommunen, så resonerar man att ”Om skolverksamheten på Tjärnö och Koster avvecklas kommer de legitimerade behöriga lärarna där att kunna ersätta obehöriga lärare på andra skolor”. Den lilla men viktiga detaljen om öarnas behöriga lärare kommer att vilja flytta och pendla till dessa skolor är något som utredningen inte redovisar.
Den hårda nöten med skolskjuts för 6-9-åringar behandlas högst rudimentärt. Man konstaterar i princip att ett skolskjutskort för buss kostar 4 251 kronor per år och att det finnns plats på linjebussarna för Tjärnöbarnen. För Kosterbarnen konstateras att ”Från Koster åker eleverna årskurs 4-9 med Kostertrafiken till norra hamnen och går eller cyklar sedan till sin skola.” I utredningen saknas hur man tänkt och räknat på skolskjuts för de små barnen.
En annan detalj i förvaltningens förslag på nedläggning av skolorna är att de ändå tänkt behålla båda förskolorna på öarna, och ha kvar de enstaka barn som utan skolelever skulle gå kvar. Resonemangen gälller tydligen inte för förskolebarnen som skulle bli kvar, som utredningen skriver om skolbarn ”--i en grupp på fem till tio elever finns inte så många alternativa relationer”.
Förskolans enstaka barn kan ändå vara kvar i sina lokaler och med sin personal, för att kostnaderna för måltider och städning skulle minska till att bara gälla förskoledelen av Tjärnö skola, resonerar förvaltningen. Eller så kan man ha en lägenhet eller köpa en villa på Tjärnö – utan att utredningen redovisar möjliga kostnader för detta. Det låter inte helt ekonomiskt genomtänkt.
På Koster kan de ordna dagbarnvårdare, resonerar utrdarna och kostnader för det får inte politikerna veta i den här utredningen. Förvaltningens riktllinjer och tariffer för kommande dagbarnvårdare i kommunen är fortfarande inte klara och inte heller har man kommunicerat med de potentiella aktörerna om vad de kommer att kräva. Utredningen berör inte heller vad det kommer att kosta kommunen att ha fler aktörer än idag.
Besparingarna inkluderar inte någon kompensation eller ökad kostnad för de skolor som vid nedläggning på öarna skulle ta emot ett ökat elevantal. Inte heller visas kostnader för personalstöd för elever med behov av hjälp med de långa skolresorna. Uträkningarna visar heller inte vad eventuellt ökad fritidsvistelse i väntan på skolskjutsar kostar kommunen.
Summan av denna tänkta – eller ogenomtänkta - besparingen att lägga ned två skolor skulle bli 2,1 miljoner kronor, menar utredningen. Frågan är om denna skrivelse får politikerna att känna sig säkra på de ekonomiska konsekvenserna i debatten med medborgarna.
---------------------------------------
Läs utredningen som vi lägger som fil i Facebookgruppen Föräldrarnas röst i Strömstad FRIS.
