55 miljoner till skolan och förskolan – här är listan

55 miljoner kronor har kommunen ansökt och fått av Skolverket från 2017 till nu. Kommunen har lagt in flera ansökningar för 2019 som har goda chanser att ge mer pengar.

Ett av områdena som fått störst pengastöd är för att skapa mindre barngrupper i förskolan – 16,5 miljoner. Ett annat som fått stort pengastöd är lågstadiesatsningar - 6,5 miljoner. För att stärka specialpedagogik och elevhälsa har skolverksamheten fått 5,2 miljoner.

Här är listan över Skolverkets bidrag som kommit in för att stärka förskola och skola i Strömstad:

År månad	Typ av bidrag	Belopp kr
201701	Utb. Fritidshemssatsningen	172 836
201701	Utb_Lågstadiesatsningen	1 084 951
201701	Läslyftet 1617 VT2017	135 000
201702	Utbetalning för asylsökande	1 153 187
201703	Maxtaxa mars 2017	1 656 715
201703	Kvalitetssäkrande Mars 2017	313 080
201704	Statsb_papperslösa barn_VT17	73 369
201704	Utb_Lågstadiesatsningen	1 084 950
201704	Utb_Fritidshemssatsningen	172 836
201705	Utb elevhälsa 2017	320 000
201706	Utb nordiska elever VT 2017	253 500
201706	Skolbiblotek 2017-2018	202 229
201706	Skolbibl 2017-2018_1	101 114
201706	Lärarlönelyftet VT17	1 726 796
201706	Samordnare för nyanlända 2017	138 200
201706	Läxhjälp_vt2017	147 000
201706	KT VT 17	850 000
201706	Bidrag Läsl_skolan ht 2017	27 750
201706	Läslyftetiförsk._ht2017	49 000
201708	Utb. Nr 1 Lågstadiesatsningen	618 562
201708	Utb. Nr1 Fritidshemssatsning	151 126
201708	Mindre barngrupper 2017:2018:1	1 954 000
201708	Läxhjälp_ht2017	147 000
201709	Kvalitetssäkrande Sept 2017	313 080
201709	Maxtaxa Sept 2017	1 656 715
201711	Statsb_papperslösa barn_HT17	76 443
201711	Utb. Nr2 Fritidshemssatsning	151 126
201711	Utb. Nr 2 Lågstadiesatsningen	618 562
201711	Läs o skrivutveckling-resebidrag	8 000
201711	Ökad jämlikhet 2017	952 232
201711	Lärarlönelyftet HT17	1 728 824
201711	Statsbidrag nordiska elever HT2017	113 750
201712	KT HT 17	850 000
201712	Insatsbidr. Nyan.elevers lär.	171 000
201712	STATSBIDRAG ÖVRIGA 2017	18 900
201712	IMP_R_1718	792 181
201712	Gymnasial lärling HT17	481 250
201801	Utb. Nr 3 Lågstadiesatsningen 17/18	618 562
201801	Utb. Nr3 Fritidshemssatsning 17/18	151 126
201801	Mindre barngrupper 2017:2018:2	1 954 000
201801	Läslyftetiförskolan_vt2017	49 000
201801	Statsbidrag_Läslyftet_skolan vt2018	27 750
201801	Skolbibl 2017-2018_2	101 115
201803	Läxhjälp_vt18	96 250
201803	Kvalitetssäkrande mars 2018	316 104
201803	Maxtaxa mars 2018	1 613 448
201803	Statsb_papperslösa barn_VT18	65 683
201804	Behörighetsgivade ylär VT18	61 550
201804	Högsk.Specialped. VT18	66 080
201804	Introduktionsprogram 2018	500 612
201804	Utb. Nr 4 Lågstadiesatsningen 17/18	618 560
201804	Utb. Nr4 Fritidshemssatsning 17/18	151 127
201804	Förstärkt elevhälsa 2018	330 000
201804	Förstärkt specped 2018	633 150
201804	Förstärkt elevhälsa 2018	330 000
201804	Förstärkt specped 2018	633 150
201805	FortbildningSva/SfiVT2018	61 040
201805	Tilläggsutb intro.program 2018	476 975
201805	Gymnasial lärling VT18	445 000
201806	Samordnare VT18	60 950
201806	Lärarlönelyftet VT18	1 703 908
201806	KT VT 18	722 500
201806	Utb. Nr1 Fritidshemssatsning	302 397
201806	Utb. Nr 1 Lågstadiesatsningen	618 936
201806	Ökad jämlikhet 2018	463 927
201806	Statsb nordiska elever VT18	43 387
201808	Mindre barngrupper 2018/19:1	2 176 875
201808	Läxhjälp_ht18	96 250
201809	Maxtaxa sept 2018	1 613 447
201809	Kvalitetssäkrande sept 2018	316 104
201809	Utb. Nr 2 Lågstadiesatsningen	618 936
201809	Utb. Nr2 Fritidshemssatsning	302 397
201810	Utveckla sfi 2018	134 600
201810	Utb. Nr 1 Lågstadiesatsningen	618 936
201810	Ökad jämlikhet 2018	463 927
201810	Statsb_papperslösa barn_HT18	66 164
201810	Statsbidrag Likvärdig Skola 2018	1 605 499
201811	Rekryterande insatser 2018	65 000
201811	Statsbidr. LOV SOMMAR 2018	24 000
201811	Statsbidrag Nyanlända elever HT18	392 000
201811	KT HT18	680 000
201811	Samordnare HT18	60 950
201812	Ansökan HT 2018 HP SPEC	132 160
201812	Ansökan HT 2018 SVA SFI	61 040
201812	Ansökan HT 2018 HP SPEC	132 160
201812	Lärarlönelyftet HT18	1 561 642
201812	Gymnasial lärling HT 2018	526 250
201812	Nordiska elever HT 18	86 775
201901	Fritidshemssatsningen.201819.u3	302 397
201901	Lågstadiesatsningen.201819.u3	618 936
201901	Mindre barngrupper 2018/19:2	2 176 875
201903	Behörighetsgivande VT19	228 299
201903	Maxtaxa 2019.u1	1 474 922
201903	Kvalitetssakrande atgarder 2019.u1	317 472
201903	Specialpedagogik VT19	165 200
201903	Specialpedagogik VT19	165 200
201903	Högskolestudier i sva och sfi VT19	61 040
201903	Lagstadiesatsningen.201819.u4	618 935
201903	Fritidshemssatsningen.201819.u4	302 395
201903	LäxhjälpHM_2019_VT	12 500
201904	Papperslosa barn.2019.u1	56 603
201904	Statsbidrag för en likvärdig skola	2 766 975
201904	Statsbidrag för introprogram 2019	192 069
	SUMMA	54 876 480

Nedskärningarna på vård och skola är som en ramp i färjeläget

150 miljoner eller närmare bestämt 151 454 563 kronor. Den summan visste kommunen för ett år sedan att man skulle betala Skanska för att bygga färjeterminalen.

Vid under ungefär samma tid börjar kommunens ekonomer, tjänstemän och politiker att planera för nedskärningar i kommunens verksamheter. Jämför man det som skars ned i år på vård och skola med kostnaderna för färjeläget får man proportioner.

• Fendrarna på kajsidan kostade lika mycket som man sparade när man stängde Beatebergsgården.
• Pollarna på kajen kostade lika mycket som att minska elevhälsan.
• Trossidans fem fendrar kostade två miljoner mer än hela nedskärningen på vård/omsorg.
• Stål och tenik för rampen kostade lika mycket som nedskärningarna på vård/omsorg och skola tillsammans.

Vi planerar att i korta artiklar beskriva bit för bit av det som kommunens ledning kallar "investeringar", och som de menar är skäl till att man måste ”effektivisera”, det vill säga skära ned i skola, vård och omsorg också för nästa år.

Kommunalrådets tal på 1a maj

Så här sa kommunalrådet Kent Hansson (s) i sitt tal på första maj om utbildning, ekonomi och vad han ser som positivt.
Läs hela talet på https://www.facebook.com/stromstads.nyheter.9 och diskutera det där!

Del av talet:

"Utbildning
Strömstad ska vara en bra och trygg plats att bo och verka i. Våra barn och unga ska må bra och lyckas i skolan.
Skolan ska vara en möjligheternas plats – för alla barn. Grunden för detta är lugn och ro i klassrummet. Det behöver finnas mer personal. Elevhälsan och arbetsmiljön för skolpersonalen behöver stärkas.
Strömstads kommun har idag två grundskolor med färre än 10 elever. En diskussion pågår om dessa skolors överlevnad. Det finns argument både för och emot. Det är inga lätta beslut att ta då det är många aspekter som måste vägas in i beslutet. Men ett beslut om detta kommer att fattas under året.

Ekonomiska utmaningar
Strömstads kommun har en stabil ekonomi och gjorde ett positivt resultat i bokslutet för 2018. En stabil ekonomi och ett starkt resultat behövs för att klara investeringstakten då kommunen växer. Strömstads kommun har stora investeringar, både genomförda, pågående och kommande som belastar kommunens likviditet och kostnader vilket innebär att kommunen behöver låna pengar.
Hit hör
- det nya reningsverket på Österröd,
- nya förskolor i Skee och på Ånneröd,
- ny skola på Mellegården och en kommande utbyggnad av Bojarskolan,
- nytt särskilt boende,
- renovering av simhallen och inte minst
- investeringarna i hamnarna i Myren och på Torskholmen för att bereda plats åt kustbevakningen samt att kunna ta emot nya och större färjor från Sandefjord.

Positiva saker på gång i Strömstad
Strömstad är en kommun som sjuder av liv större delen av året och många positiva saker är på gång.
- I slutet av maj sker den officiella invigningen av kustbevakningens nya lokaler i Myrens hamn. Det säkerställer kustbevakningens stationering i Strömstad för lång tid framöver. Den nybyggda hamnen i Myren innebär också att Koster Marins godstrafik flyttar från Torskholmen till Myren. Det kommer att innebära en bättre logistik än idag.
- I mitten av juni kommer Color Lines nya hybridfärja att sättas i trafik mellan Strömstad och Sandefjord. Även Fjord Line har aviserat att de kommer med ett nytt och större fartyg under nästa år. För att kunna ta emot de större färjorna har stora anpassningar och ombyggnationer gjorts i färjeläget vilket även påverkat trafiken på Uddevallavägen. Innan midsommar ska arbetena vara klara och trafikomläggningen kan tas bort innan högsäsongen börjar.
- Förstärkning och renovering av bryggan mellan Simons Hörna och Torskholmen kommer att pågå fram till midsommar då arbetet skall vara klart.
- En rad åtgärder och justeringar kommer att vidtas i centrum för att öka trivseln för boende, besökare och näringsidkare. Åtgärderna som ska leda till bättre framkomlighet och en god stadsmiljö beräknas pågå från början av maj och ska slutföras innan midsommar. "

(Bild lånad från Socialdemokraterna i Strömstads Facebooksida. Hela talet kan läsas på https://www.facebook.com/stromstads.nyheter.9)

Våren är kommen liksom framtidsbesluten!

Det är visserligen lite kallt än, men vi vill hälsa våren välkommen! Våren kommer också med beslut om hur kommunens gemensamma resurser ska användas, och vad kommunen ska satsa sina pengar på.

En viktig dag blir den 14 maj. Då träffas de mest styrande politikerna och tjänstemännen en hel dag för att diskutera budget. De som vill påverka en politiker, ett politiskt parti eller vänner som är vänner med partipolitiker bör göra det nu inför mötet.

När grunden för budgeten för nästa år är lagd brukar de flesta politiker och tjänstemän inte vara så öppna för opinioner som de är nu.

I stort sett har kommunens ledande politiker och tjänstemän redan bestämt sig: Verksamheterna ska bantas, amorteringarna på kommunens lån för färjeläget mm ska öka.

Det pågår diskussioner på flera ställen på Facebook som du kan delta i. Här är några vi tyckt varit intressanta:

- Budget borde handla om att analysera behoven först och besluta om anslag sedan - inte sätta de ekonomiska ramarna först.

- Vi borde diskutera om Strömstad ska fortsätta att satsa så hårt på tillfällighetsturism som nu, eller att göra den attraktiv som boendekommun så att befolkningen växer. Befolkningstillväxt ger mest hållbar ekonomisk tillväxt.

- Med nedskärningar i skola och omsorg minskar vi antalet som vill flytta in även om vi bygger.

- Ett annat sätt än att investera i storbyggen är att värdesätta sociala investeringar och att ta på allvar att förbättra de dåliga resultat kommunen gör i kärnverksamheterna skola och omsorg nu.

Uppsnapppat från grupperna
Strömstads Fria ord. 
Bloggaren Sörens tidslinje under artikel om äldreboende
Strömstads Nyheters personliga tidslinje
Strömstads Nyheters Facebooksida
...och några ställen till.

De som träffas den 14 maj är politikerna i alla nämnders och kommunstyrelsens arbetsutskott, och så en stor mängd tjäntemän som alla förvaltningschefer, ekonomer, personalsekreterare, kommunchefen, ekonomichefen och personalchefen.

Dessa har i stort sett redan deklararerat sin syn på kommande prioriteringar: Att ytterligare skära ned i verksamheterna 2020, att satsa på att amortera mer på lånen, att kalla nedskärningar för "effektiviseringar" och att beskriva dessa val som helt nödvändiga för kommunens framtid.

VAD TYCKER DU ATT KOMMUNEN SKA SATSA PÅ?

Vi önskar alla en skön valborg!

Fullmäktigemöte med årsredovisning

Fullmäktigemöte ikväll och årsredovisningen ska klubbas. Vi rapporterar live på vår Facebookkanal.
Här kan du lyssna på mötet efteråt.

Ekonomi- och IT-chefen Carsten Sörlie presenterar det ekonomiska läget och hur kommunen uppnått sina mål.

30 miljoner har kommunen gått i vinst 2018. De kommunala bolagen har haft ca 10 miljoner i överskott. Förra året gjorde kommunen en vinst på 32,7 miljoner. 
Här kan du läsa revisorernas kommentarer till hur ekonomin skötts. 

2018 tog kommunen på sig de stora spenderingsbyxorna med bland annat bygget av utvidgat färjeläge för de två rederierna Color Line och Fjord Line, och samtidigt byggde man en kaj och kontorsbyggnad för Kustbevakningen samt uppgraderade kommunens reningsverk. Man lånade merparten av pengarna, och det är dessa lån som man pekar på när man argumenterar för att skära ned i kommunens utbildning och omsorg också för nästa år 

Lånen togs för att man tror att investeringarna ska ge större intäkter för kommunen, men eftersom man har lånat pengarna anser man att man ska krympa skola och omsorg så att man ska kunna amortera ned lånen i snabbare takt än de förväntade intäkterna ska ramla in.

Var diskussionen i breda lager i samhället försigått om vad som är viktigt att investera står inte riktigt klart. Inte heller varför man investerat i något som gör att man nu anser att man måste skära ned i kommunens skolor och omsorg.

Så här presenteras lånebilden i årsredovisningen (bild). Vi återkommer med beräkningarna av hur intäkterna är tänkta att öka när vi finner dem. Vi fick inte större klarhet i hur intäktssidan är tänkt att se ut av ekonomichefens föredragning på fullmäktigemötet.

Här är hur kommunen lånat - främst för färjeläge, kaj/kontor och avloppsanläggning/reningsverk:

Ekonomichefen berättar fortsättningsvis att bra och hög "budgetföljsamhet" (att nämnderna lyder och inte spenderar mer än vad som är beslutat upppifrån) är något som Kolada mäter och tar som ett kvalitetstecken på kommunens verksamhet. Kolada är en jämförelsedatabas finansierad av staten + SKL.Men att "budgetlydnad" skulle anses vara det viktigaste stämmer inte riktigt. Kolada listar istället 16 mål som de viktigaste, bland annat dessa, där det för Strömstad ser ut så här:

Så här presenterar Kolada Strömstad och de 16 viktigaste områdena (sök med "Strömstad" för hela listan).

Så här anser politikerna i Strömstad att man uppnått sina egna mål (ur kommunens årsrapport):

Så här beskrivs hur man uppfyllt målen för utbildning som man satt upp för 2018:

Så här beskivs hur man uppfyllt målen för vård och omsorg:

Så här presenteras det skattefinansierade driftsresultatet för nämnderna:

Så här såg de kommunala bolagens ekonomiska resultat ut före skatt:

Kommunen och dess bolag gör alltså en sammantagen vinst på nära 40 miljoner - för andra året i rad. Kommunen har de senaste åren beviljats att låna flera hundra miljoner för investeringsprojekt, som därmed måste ansetts vara ekonomiskt hållbara. De som ivrat för att bygga ut för färjetrafik och Kustbevakning måste haft kalkyler som visar att detta är en vinstaffär för medborgarna.
Och ändå ska man minska kommunens utbildning och omsorg?

GLAD PÅSK och vinnarglädje!

GLAD PÅSK alla läsare!
Låt oss glädjas åt våren och STORVINNAREN Strömstad som fick överskott på 40 miljoner från förra året!

Kommunen gör 40 miljoner i vinst

Bokslutet för kommunen 2018 är klart och ska godkännas av politikerna nästa vecka. Det går jättebra för kommunen, berättar ekonomichefen Carsten Sörlie och bolagens VD Göran Wallo på kommunens hemsida. Kommunen gör en vinst på 30 miljoner och de kommunala bolagen en sammantagen vinst på 10 miljoner.

Sörlie meddelar att det också går bra för verksamheterna skola och omsorg. Han kallar SKLs rankinglista för ”granskning av skolan” och påstår att det är en kvalitetsmätning som visar gott resultat för elever i årskurs 9. Också de äldre på boenden och inom hemtjänsten är mer nöjda än riksgenomsnittet, berättar han.

Om politikerna godkänner de här beskrivningarna är det ett tydligt tecken på att de undviker att möta utmaningar i verksamheten när de nu lägger grunden för 2020 års budget.

För det är mycket som saknas i den här analysen. Strömstads kommun har svårare än andra kommuner att rekrytera utbildad och behörig personal till sina kommunala verksamheter. Många tjänster står vakanta där personal skulle behövas, bland annat inom skola och omsorg. Elevresultaten i skolorna på alla stadier visar tydligt att kommunen behöver satsa på sin skolpersonal. Sjuktalen bland personal i hemtjänst och omsorg är höga.

Nuvarande ekonomichefen Sörlie och politikerna i kommunstyrelsens kärngrupp ("budgetberedningen" ) som nu förbereder budget för 2020 verkar dock inte ha siktet inställt på kommunens utbildningsverksamhet och tryggheten i omsorgen. De har istället fokus på andra verksamheter, som beskrivs så här på hemsidan om 2018:

”Större investeringarna har varit byggnation av kaj och byggnad för Kustbevakningen samt övrig kommunal verksamhet, ombyggnation av färjeläget för anpassning till nya miljövänligare fartyg i färjetrafiken, utbyte av bryggor, installation av nya parkeringsautomater, gång- och cykelväg vid Myrängsvägen samt belysning av gång- och cykelväg på sträckan Ånneröd-Seläter camping. Årets större investeringsprojekt inom VA-verksamheten är utbyggnaden av Österröds avloppsreningsverk.”
Länk här.

Inför budgeten 2020 vill man att nämnderna ska spara ytterligare 11 miljoner kronor. De största nedskärningarna kommer att hamna på skola, vård och omsorg. Huvudsakliga argumentet för att ge utbildning och sociala sektorn mindre är att man vill fortsätta med de investeringar som man anser är viktigare, och att man tycker att skola och omsorg går bra.

Tryck på bilden så blir den större

Politikernas prioriteringar börjar blir synliga - hur väl stämmer de med dina?

Den nya majoriteten och oppositionen i Strömstad vill fortsätta nedskärningarna i kommunens kärnverksamheter. Här är hur "budgetberedningen" resonerade den 10 april, det vill säga 

Kent Hansson (S), ordförande
Mats Granberg (S), 1:e vice ordförande
Lars Tysklind (L), 2:e vice ordförande
Mikael Cederbratt (M)

Dessa ledamöter är de som har mest makt över hur prioriteringarna görs i kommunen. Men de är inte ensamma, de har ofta sina partier bakom sig. Därför kan man kontakta deras partier också för att säga sin mening om vad kommunen bör prioritera.

Vill man påverka hur prioriteringarna på vård, skola, omsorg och investeringar i färjeläger, amorteringar på lån mm ska göras så är det rätt tid nu.

Alla politiska partier i Strömstad har Facebooksidor, men det är lite olika hur öppna sidorna är för kommunikation.

Här är kontaktuppgifter till politiker med ansvarsuppdrag i kommunen.

Tryck på bilden så blir den större

Här är politikernas årsplan för beslut om ekonomiska prioriteringar:

Tryck på bilden så blir den större

Så här funderar tjänstemän om nedskärningar på skola/förskola

Alla partier var eniga om att godta nedskärningar i skola och förskola i årets budget 2019. Men de har haft svårt att välja vad de ska skära ned, eftersom sparkravet är stort och verksamheten redan på flera håll är underbemannad och i behov av resurser för att kunna behålla och rekrytera kompetens.

Inför budgetarbetet i höstas gjorde tjänstemännen en konsekvensbeskrivning som visade tänkta effekter av olika nedskärningar. Den var mycket kortfattad med ett par meningars fundering på varje post. Nu har tjänstemännen på utbildningsförvaltningen tagit nya tag och gjort en uppdaterad version.

Detta är tänkt som underlag för politikerna i Barn- och utbildningsnämnden för att visa olika effekter beroende på vad man skär ned. Nästa möte i nämnden är 11 april.

Frågan är om man inom partierna och kommunstyrelsen är villiga att göra ett omtag och se över konsekvenserna att skära ned på andra håll i kommunen, eller att slopa nedskärningarna helt som är tänkta för dessa två nämnder 2019. De möjligheterna är hittills inte konsekvensutredda.

Tryck på bilden så blir den större

 Vi har tidigare jämfört personaltäthet i skolverksamheterna mellan läsåret 2013/14 och 2017/18. Det är i princip färre lärare per elev/barn överallt, och färre med utbildning i hela verksamheten. Det har också på senare år varit så svårt att rekrytera speciallärare/pedagoger och logopeder att man verkar ha givit upp om att rekrytera.

Fortsatt hemlighetsmakeri om skolfrågor

Oavsett vad man anser om små skolors betydelse för kommunens utveckling: Behandlingen av skolfrågor hittills från de nya ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden (BUN) visar inte att man förbättrat processerna och har större öpppenhet gentemot berörda. Tvärtom.

- I oktober beslöt förra BUN i ett budgetärende att man bland annat skulle se över möjligheter att lägga ned skolor för att klara sparbetinget man enhälligt gått med på. ("Översyn av skolstrukturen" som nedläggningsutredningar kallas.)

- Fem månader efteråt läcker det ut att det internt redan gjorts klart att man under våren/juni ska fatta beslut om nedstänging av två skolor så att de inte ska öppna till hösten igen. Först efter läckaget och mångas reaktioner känner sig några få i BUN och förvaltningschefen engagerade i att träffa föräldrar och öbor på möten som de bjöds in på (förra veckan).

- På mötena svänger sig förvaltningschefen med ekonomiska siffror som visar ett närmaste infaltilt stuprörstänkande, och som inte får mothugg av BUNs ordförande. Han säger att en elev på ena skolan kostar si, på andra så, och på öarna är eleverna sviniöst dyra. De ekonomiska siffror han anger stämmer inte med någon statistik vi sett, och de tar dessutom ingen hänsyn till att barnen kommer att fortsätta bo på öar och ha fortsatt rätt till undervisning som barn i stan. Bland annat.

- BUNs nuvarande ledning och förvaltning verkar fortsätta med att alla utredningar, också om de gälller att lägga ned verksamheter som människor är helt beroende av, så ska utredningar inte delges allmänheten förrän efter beslut är tagna och protokoll justerade (tar normalt ca 2 veckor för BUN). Så även den här nedläggningsutredningen.

Om BUNs ledamöter inte ändrar på detta kommer vi att uppmana ännu starkare att demokratiskt sinnade bör läcka material - och vi uppmuntrar alla som känner någon som känner någon som sett en utredning att göra detsamma. Det är inte vad vi önskar. Vi vill att processer ska vara justa så att folk inte behöver bryta lojaliteter och riskera sina positioner. Men vi kan inte stillasittande se hur utredningar, underlag och beslut hemlighålls som verkligen berör människors liv och som påverkar kommunen stort.

Ni som är medlemmar i Socialdemokraterna - här är frågor till ett medlemsmöte där man kan höra vad kommunstyrelsens ordförande berättar och säkert också får lämna synpunkter. Gör det om kommunens öppenhet och metoder för demokrati!

Här är inlägget med frågor till Socialdemokraterna, som nu har orrdförandeposterna i samtliga nämnder i Strömstad:

Här är en nystartad namninsamling för att häva nedläggningsplanen av en skola, Tjärnö skola och för att de berörda sa få inflytande på utredningen.

Kommunen utreder att lägga ned ö-skolorna

Klicka på bilden så blir den större!

Barn- och utbildningsnämnden beslöt i höstas om nedskärningar av skolverksamheten för 2019, som vi skrev om (länkarna nedan).

Förvaltningen föreslog nedläggning av Kosters skola, men dåvarande politiska majoriteten tyckte att den förändringen behövde planeras bättre.

Förvaltningschefen Nicklas Faritzon och dåvarande controllern Kent Hansson (som nu är kommunstyrelsens ordförande), drev på nämnden för att fortsätta att ”se över skolstrukturen”, det vill säga förbereda att lägga ned kommunens två små skolor.

I oktober tog nämnden nya tag med budgeten och man beslöt att ge förvaltningschefen Nicklas Faritzon tre utredningsuppdrag som skulle vara klara nu i mars. Alla var inte eniga om vad som skulle utredas, förutom ett av förslagen – att utreda att lägga ned kommunens mindre skolor.

Ett uppdrag till förvaltningschefen var att söka nya statsbidrag för skolverksamheter. Det tyckte dåvarande majoriteten som fick igenom förslaget, men det gillades inte av moderaterna och socialdemokraterna i nämnden som la ned sina röster. Ett annat förslag var att Nicklas Faritzon skulle hitta andra mindre drastiska nedskärningsmöjligheter. Det var majoriteten för, men socialdemokraterna emot, som lade ned sina röster.

Däremot röstade alla ledamöter för att förvaltningschefen skulle ”utreda en förändring av skolstrukturen” och komma med förslag och konsekvensbeskrivning nu under mars månad.

I praktiken tänkte nämnden att utredningen skulle möjliggöra för fullmäktige i juni att beslut om att lägga ned Tjärnö och Koster skola. Om de fick ett utrednningsunderlag på mötet i april skulle fullmäktige kunna besluta om nedläggning i juni, och därmed skulle skolorna stängas för gott efter skolavslutningen.

Men en del tyder nu på att man kan komma att skjuta på beslutet. Dels är förvaltningschefen försenad med utredningarna. Den här gången blir det också svårare att som tidigare komma till nämnden med arbetsunderlag som är ofullständiga "arbetsmaterial" och som hemlighållits inför beslut och därmed inte kommunicerats utanför kontoret.

Och dels fick nedläggningsidéerna hårt och initierat motstånd av skolenegagerade i kommunen, som kräver att få vara med och bidra till både förslag, utredning och politikernas förberedelsemöten.

I förra och denna vecka har samhällsföreningarna på Koster och Tjärnö planerat och igår fredags hade man möten med olika representanter i barn- och utbildningsförvaltningen. Nu vill föreningarna på Tjärnö, Koster, Nätverket FRIS, skolpersonal och andra få inflytande på hur utredningen ska göras och vad den ska innehålla.

Förvaltningens huvudsakliga argument för att lägga ned skolorna är enkla och känns igen från övriga landet när man vill göra snabba bantningar i utbildningsbudgetar genom att lägga ned skolor: En elev som bor på landet och går i en skola på landet ger utbildningsförvaltningen högre kostnad än en elev som bor nära stan och går i en skola nära stan. Men det uttrycks som att *en elev på Tjärnö och Koster kostar en summa medan en elev som går i skola i stan kostar en annan, betydligt mindre summa”. Alltså skulle det bli mycket billigare och mer rättvist om alla elever gick i skola i stan, går tankesättet ut på.

Om det blir billigare för en kommun att lägga ned sina skolor på landet och istället erbjuda alla elever i skolor i stan förutsätter förstås en rad saker. Till exempel:

- Att andra värdefulla verksamheter på Tjärnö och Koster inte är beroende av skolan som verksamhet

- Att familjerna bor kvar i kommunen om deras förskolebarn och 6-9- åringa skolbarn får restider till skolan på ca två timmar om dagen. Väljer familjer (och deras vänner) att flytta från kommunen förloras inkomstskatten, och på lite längre sikt fler intäkter.

- Att barnen klarar resetiderna och flytten till en större skola i stan utan att öka sin frånvaro. Varje elev med frånvaro och tappad skolförmåga är en stor kommunal kostnad, som flera av landets ekonomer räknat på (och som vi har alnedning att återkomma till).

- Att barnens dagliga resor inte kostar kommunen för mycket, och att det inte behövs mer personaltid för transporter och väntetider på transporter.

- Att barnen inte behöver mer mer tid i fritidsverksamheten i väntan på skolbussar, föräldrar eller båtar. Barn i små byskolor nära hemmen brukar ha mindre behov av kommunalt finansierad fritidsverksamhet än barn som går i skola långt från hemmen.

Fritidsverksamheten i Strömstad har på fyra år fördubblat antalet barn per personal, så här gäller att man satsar om man ska öka antalet barn än mer.

- Att man inte måste bygga ut skolor som man flyttar eleverna till, samtidigt som man har tomma skollokaler på öarna.

- Och det förutsätter att man inte ser inkomstbringande eller andra positiva effekter av att ha en mer decentraliserad utbildningsstruktur i kommunen och på just de här öarna. Centraliserade kommunverksamheter kan ge fördelar, men är inte alltid de mest ekonomiskt efffektiva och heller inte alltid de mest önskvärda.

Den skola man tänkt sig flytta eleverna till är Odelsbergsskolan, dit många från öarna kommer redan nu efter lågstadiet. Idag är den skolans elevresultat lägre än genomsnittet i kommunen. Fler än var femte sjätteklassare, 21% klarar inte kunskapskraven. Det tyder på att den skolan behöver en större satsning redan med det elevunderlag de har idag.

Strömstads Nyheter kommer att följa förvaltningschefens utredning om nedläggning av kommunens mindre skolor med stort intresse, och jämföra den med andra utredningar om centraliserade skolsatsningar och olika effekter som nedläggningar av byskolor haft i landet.

LÄS MER:
** Vi granskar budgeten
** Så blev besluten om budget till skolan

** Vi granskar 2014-2018 – vad hände med förskola, grundskola, gymnasium och fritids?
** BUN i oktober, beslutet om att utreda fortsatta nedskärningar, sidan 19

* Nätverk för skärgårdsskolor där Tjärnö och Kosters skolor ingår

* Folkrörelserådet, Vi driver byskolor
* Föreningar på Koster 

* Tjärnö Samhällsförening

* Nätverket Föräldrarnas Röst i Strömstad, FRIS