 |
| Klicka på bilden så blir den större! |
Barn- och utbildningsnämnden beslöt i höstas om nedskärningar av skolverksamheten för 2019, som vi skrev om (länkarna nedan).
Förvaltningen föreslog nedläggning av Kosters skola, men dåvarande politiska majoriteten tyckte att den förändringen behövde planeras bättre.
Förvaltningschefen Nicklas Faritzon och dåvarande controllern Kent Hansson (som nu är kommunstyrelsens ordförande), drev på nämnden för att fortsätta att ”se över skolstrukturen”, det vill säga förbereda att lägga ned kommunens två små skolor.
I oktober tog nämnden nya tag med budgeten och man beslöt att ge förvaltningschefen Nicklas Faritzon tre utredningsuppdrag som skulle vara klara nu i mars. Alla var inte eniga om vad som skulle utredas, förutom ett av förslagen – att utreda att lägga ned kommunens mindre skolor.
Ett uppdrag till förvaltningschefen var att söka nya statsbidrag för skolverksamheter. Det tyckte dåvarande majoriteten som fick igenom förslaget, men det gillades inte av moderaterna och socialdemokraterna i nämnden som la ned sina röster. Ett annat förslag var att Nicklas Faritzon skulle hitta andra mindre drastiska nedskärningsmöjligheter. Det var majoriteten för, men socialdemokraterna emot, som lade ned sina röster.
Däremot röstade alla ledamöter för att förvaltningschefen skulle ”utreda en förändring av skolstrukturen” och komma med förslag och konsekvensbeskrivning nu under mars månad.
I praktiken tänkte nämnden att utredningen skulle möjliggöra för fullmäktige i juni att beslut om att lägga ned Tjärnö och Koster skola. Om de fick ett utrednningsunderlag på mötet i april skulle fullmäktige kunna besluta om nedläggning i juni, och därmed skulle skolorna stängas för gott efter skolavslutningen.
Men en del tyder nu på att man kan komma att skjuta på beslutet. Dels är förvaltningschefen försenad med utredningarna. Den här gången blir det också svårare att som tidigare komma till nämnden med arbetsunderlag som är ofullständiga "arbetsmaterial" och som hemlighållits inför beslut och därmed inte kommunicerats utanför kontoret.
Och dels fick nedläggningsidéerna hårt och initierat motstånd av skolenegagerade i kommunen, som kräver att få vara med och bidra till både förslag, utredning och politikernas förberedelsemöten.
I förra och denna vecka har samhällsföreningarna på Koster och Tjärnö planerat och igår fredags hade man möten med olika representanter i barn- och utbildningsförvaltningen. Nu vill föreningarna på Tjärnö, Koster, Nätverket FRIS, skolpersonal och andra få inflytande på hur utredningen ska göras och vad den ska innehålla.
Förvaltningens huvudsakliga argument för att lägga ned skolorna är enkla och känns igen från övriga landet när man vill göra snabba bantningar i utbildningsbudgetar genom att lägga ned skolor: En elev som bor på landet och går i en skola på landet ger utbildningsförvaltningen högre kostnad än en elev som bor nära stan och går i en skola nära stan. Men det uttrycks som att *en elev på Tjärnö och Koster kostar en summa medan en elev som går i skola i stan kostar en annan, betydligt mindre summa”. Alltså skulle det bli mycket billigare och mer rättvist om alla elever gick i skola i stan, går tankesättet ut på.
Om det blir billigare för en kommun att lägga ned sina skolor på landet och istället erbjuda alla elever i skolor i stan förutsätter förstås en rad saker. Till exempel:
- Att andra värdefulla verksamheter på Tjärnö och Koster inte är beroende av skolan som verksamhet
- Att familjerna bor kvar i kommunen om deras förskolebarn och 6-9- åringa skolbarn får restider till skolan på ca två timmar om dagen. Väljer familjer (och deras vänner) att flytta från kommunen förloras inkomstskatten, och på lite längre sikt fler intäkter.
- Att barnen klarar resetiderna och flytten till en större skola i stan utan att öka sin frånvaro. Varje elev med frånvaro och tappad skolförmåga är en stor kommunal kostnad, som flera av landets ekonomer räknat på (och som vi har alnedning att återkomma till).
- Att barnens dagliga resor inte kostar kommunen för mycket, och att det inte behövs mer personaltid för transporter och väntetider på transporter.
- Att barnen inte behöver mer mer tid i fritidsverksamheten i väntan på skolbussar, föräldrar eller båtar. Barn i små byskolor nära hemmen brukar ha mindre behov av kommunalt finansierad fritidsverksamhet än barn som går i skola långt från hemmen.
Fritidsverksamheten i Strömstad har på fyra år fördubblat antalet barn per personal, så här gäller att man satsar om man ska öka antalet barn än mer.
- Att man inte måste bygga ut skolor som man flyttar eleverna till, samtidigt som man har tomma skollokaler på öarna.
- Och det förutsätter att man inte ser inkomstbringande eller andra positiva effekter av att ha en mer decentraliserad utbildningsstruktur i kommunen och på just de här öarna. Centraliserade kommunverksamheter kan ge fördelar, men är inte alltid de mest ekonomiskt efffektiva och heller inte alltid de mest önskvärda.
Den skola man tänkt sig flytta eleverna till är Odelsbergsskolan, dit många från öarna kommer redan nu efter lågstadiet. Idag är den skolans elevresultat lägre än genomsnittet i kommunen. Fler än var femte sjätteklassare, 21% klarar inte kunskapskraven. Det tyder på att den skolan behöver en större satsning redan med det elevunderlag de har idag.
Strömstads Nyheter kommer att följa förvaltningschefens utredning om nedläggning av kommunens mindre skolor med stort intresse, och jämföra den med andra utredningar om centraliserade skolsatsningar och olika effekter som nedläggningar av byskolor haft i landet.
